Hej pärlan!

Jag vet att jag sade att jag skulle gå igenom en teknik idag - men jag måste bara lägga upp ett par örhängen som jag riktigt egoistiskt är stolt över. För att göra dem krävs bara klassiskt tålamod och fingerfärdighet, samt att inte bli arg på silvertråden om den böjer sig hit och dit: det går att böja tillbaka den.
Jag började med att dubbla en lång silvertråd och tvinna ihop den, för att göra den stadigare. När jag sen böjde till ett kronböad så virade jag tråden runt fästet på bladet och började på nästa blad. På så sätt fick jag till silvertrådsknappen i mitten av blomman, där jag tillslut fäste tre vita glaschips. Det vackraste med dessa är att de är så skira och har ett graciöst ömtåligt utseende som gör dem helt oemotståndliga!