Hej pärlan!

De här hängena tycker jag om därför att de är så enkla, men så eleganta. Färgkombinationen rökgrå och cremevit är fantastiskt fin, och vad som gör dem extra speciella är att detta par är helt och hållet äkta varor. Personligen tycker jag att det är jättefint med att pärlorna liksom ramar in hjärtat, som dessutom gör mysiga klirrljud när de rör sig. Passar jättefint till ljushåriga människor, då hjärtat träder fram jättfint.

Hej pärlan!

Efter att jag hade gjort mammas specialbeställning gav jag mig på ett liknande par som däremot är lite längre. Fina, stilrena och eleganta och passar jättefint till längre halsar med nätta uppsättningar i håret. Personligen gillar jag de rökgrå pärlorna som glittrar otroligt fint i ljus. De går självklart att korta ner om du skulle vilja ha dem men känner att de är på tok för långa!

Hej pärlan!

För ett tag sedan tappade mamma bort ett gemensamt par örhängen. Det var kedjor med röda små stenar i. Mamma tyckte väldigt mycket om dem och bad mig att göra ett par röda örhängen som liknade de bortappade. Här är resultatet - mycket mer personliga och glittriga än det bortappade paret!

Hej pärlan!

Här är det första flerradiga armbandet jag gjort. Jag har använt silvertråd i pärlraderna, men jag föreslår att du använder nylon eller starkare nytråd. Silvertråden kan göra armbandet för stelt, och är krånglig att fästa med klämringarna om man precis har börjat göra smycken. Fästena är flerradsfästen, mina har fem hål. Se till att köpa ordentliga och stadiga fästen - dåliga fästen kan förstöra smycket direkt. För att stabilisera armbandet kan du också ha mellanled, alltså "metallpinnar" med lika många hål som flerradsfästena som du placerar någonstans mitt i armbandet. Det blir också fint och det gör det lättare att få alla rader lika långa om det är viktigt för armbandets karaktär och utseende.

Pärlorna är både metallpärlor, Swarovski och glaschips och som du nog förstår kan jag inte skriva hur många jag har använt. Det är tjusningen med detta armband att du får blanda färger och pärlor precis som du vill. Det är rörigheten som är hela poängen med armbandet!

Hej pärlan!

Här kommer tekniken för den virade ståltråden som jag använder vid "zigenarhängena". Bild för bild, hoppas att det är helt okej förklarat. Kommentera bara om du har frågor!


1) Börja med en lång ståltråd

Hej pärlan!

Jag vet att jag sade att jag skulle gå igenom en teknik idag - men jag måste bara lägga upp ett par örhängen som jag riktigt egoistiskt är stolt över. För att göra dem krävs bara klassiskt tålamod och fingerfärdighet, samt att inte bli arg på silvertråden om den böjer sig hit och dit: det går att böja tillbaka den.
Jag började med att dubbla en lång silvertråd och tvinna ihop den, för att göra den stadigare. När jag sen böjde till ett kronböad så virade jag tråden runt fästet på bladet och började på nästa blad. På så sätt fick jag till silvertrådsknappen i mitten av blomman, där jag tillslut fäste tre vita glaschips. Det vackraste med dessa är att de är så skira och har ett graciöst ömtåligt utseende som gör dem helt oemotståndliga!

Hej pärlan!

Min kära mor blev, trots ökennamnet på dem, kär i de grova ståltrådshängena som hon kallade zigenarhängena. Jag måste bara få säga också att hon kallade dem för det bara för att de såg extra handgjorda och unika ut, inte för att hon är fördomsfull på ett negativt sätt. I alla fall så gjorde jag ett par till henne som matchar hennes ögon. Principen är densamma som de förra hängena som jag ska gå igenom mer invecklat nästa gång jag skriver. De fina med just det här paret dock är att de bara har glas- eller Swarovskipärlor, alltså glittrar de som tusan i solen!

Även om mamma redan har köpt dessa är det absolut inte omöjligt att beställa ett liknande par! Självklart med egenvalda färger.

Hej pärlan!

De här örhängesparet var det jobbigaste jag har gjort, eftersom jag på en rund stomme virade silvertråd hela vägen runt. Väldigt tätt, väldigt pilligt, men väldigt fint när de väl blev klara. Varför jag virade så där var för att det är mycket svårare för tråden med pärlorna att glida runt på stommen och förstöra eller ändra formen på ringen.
Med silvertråden valde jag vita och röda glittriga små pärlor som matchar den redan glittriga silvertråden. De är jättefina på ljushåriga, och är så himla vackra när de glittrar i ljuset!

Hej pärlan!

Efter världens bloggtorka kommer jag tillbaka igen och jag har fått en sån inspiration från överallt!

Här kommer ett par örhängen som mamma kallas zigenarhängena - jag bara älskar dem, för att de är eleganta trots sin grova karaktär. Tricket med stommen är att ta en grövre ståltråd, dubbla den på mitten och sen vira den ena halvan tätt, tätt runt den andra. På så sätt får du en starkare stomme, den vackert grovt virade elegansen, plus att du får en ögla för kroken helt på köpet. Jag återkommer med mer detaljer runt stommen, eftersom fästet också kan vara krångligt när öglan väl är rundad!